Lokala/regionala partisympatier

Mårtenssons meningar publicerar resultaten från SCB partisympatiundersökning i Stockholms stad och län. Spännande läsning, länk.

Marknaden är överlägsen på att hantera risk

Vi publicerar följand bloggpost från Mårtenssons meningar, länk

Euron: många små efterträddes av några få och stora risktagare

Skulle någon kunnat tänka sig detta för ett år sedan?

Risk för sänkt kreditrating samtidigt för: Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Holland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike.

Följande riskerar då en sänkning i hela två steg: Estland, Frankrike, Irland, Italien, Malta, Portugal, Slovakien, Slovenien och Spanien.

Det är inte någon dr Doom som spekulerar i detta.

I stället är det ratinginstitutet Standard & Poors, länk som officiellt publicerat detta som ett meddelande. Sannolikheten är över 50%.

Att projektet Euron är över i sin nuvarande form är klart. Den stora frågan är bara vad som kommer efter. Ju längre politikerna försöker förlänga livet syntetiskt, dess större skada för samhällsekonomierna.

Fortfarande verkar det största hindret mot att göra rätt vara psykologiskt, länk, länk. Politikerna vägrar, vågar inte inse verkligheten så som den är. Projektet fungerar faktiskt inte.

Tyvärr kan nämligen inte risker lagstiftas eller struktureras bort. Det gäller även valutakursrisker mellan olika ekonomier och ekonomiska förutsättningar.

I varje riskekvation kommer någon att få ta den slutliga risken. I fallet euron blev det regeringarna som övertog den från marknaden. I stället för att ett antal företag tog valutarisker tog regeringarna över ansvaret för att hantera risken.

När man lägger samman de små riskerna hos var och en av aktörerna blir beloppet mycket stort. Över tid gigantiskt. ljuset av detta blir Standard & Poors hot inte märkligt. Det är ganska naturligt och logiskt.

Stora granskas inte och de små granskas inte sällan sönder

Kommunallagen säger talar om att en kommun ska tillämpa likabehandling av sina medlemmar.

Det gäller även företag.

Värmdö kommun har fört långgående förhandlingar med den börsnoterade tyska koncernen Villeroy & Boch. Idén har varit att rädda arbetstillfällen genom att erbjuda företaget bra betalt för sin nuvarande industritomt i hamnen.

Nu visar det sig att det Svenska Villeroy & Boch har delat ut det allra mesta av det egna kapitalet till moderbolaget. Solditeten har sjunkit till 15% från tidigare 41%.

Så det lär inte vara möjligt att från Sverige finansiera en ny fabrik, länk.

Mer som detta står att läsa på Värmdöleaks, länk.

Kommunen har inte någon kunskap om detta.

Man kan tycka att uppgifter av detta slag är viktiga när man förhandlar.

Moderbolaget är dömt att betala 71 miljoner Euro i böter för att man varit med i olagliga karteller. Detta vet man heller inget om från kommunen.

Det börsnoterade bolaget kallas av kommunstyrelsens ordförande för "ett välrenommerat familjeföretag". Då ska man veta att det finns en gruppering som 7,6% av aktierna. Närmare 90% av alla aktier handlas helt fritt.

Att kommunen inte vet mer och bättre kan tyckas konstigt.

Hade det varit ett litet företag skulle detta inte skett.

Vad gör kommunrevisorerna åt detta?